Till alla barn som överlevde 60-talet.
Vi överlevde att födas av mammor som rökte och drack under graviditeten.
De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt blue cheese-dressing samt åt tonfisk direkt ur burken, men blev aldrig testade för diabetes.
Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en
rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.
Vi hade ingen barn- säkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.
Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol, bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag.
Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och inte ur glas eller flaska.
Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och ingen dog av detta.
Vi åt muffins, mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen, inte blev vi överviktiga för det!
För att vi var alltid ute och lekte.
Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dagen och kom hem när gatlyktorna var tända.
Ingen kunde nå oss på hela dagen och vi var okej! I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna.
Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.
Vi hade inga Playstation, Nindendo, X-box, ingen video eller dvd, inga 150 kanaler på tv:n inget surroundljud, cd-spelare inga mobiltelefoner, datorer, inget internet eller msn. Vi hade vänner och dem fann vi utomhus!
Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder!
Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.
Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord Och inte fortsatte maskarna att leva i magen!
Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.
Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.
Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, de som inte blev det fick lära sig att handskas med besvikelsen.Otroligt, eller hur?
Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte. De var faktiskt lagens högra arm!
Denna generation har faktisk fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin. De senaste 30 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya idéer.
Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!
Om du är en av dem så
GRATTIS!
